Maj
Nu har det varit så mycket på agendan de senaste veckorna att jag inte haft tid att skriva. Eller tid att skriva det jag egentligen vill skriva om. Jag känner tydligt när det jag skriver om är något som jag vill skriva om eller inte. När jag försöker fylla ut och skriva typiska ”dagboksinlägg” så blir det liksom helt platt och i mina ögon ganska tråkigt. För att jag själv ska känna mig nöjd över det jag skriver måste det vara något som jag har funderat på eller verkligen vill dela med mig av. Någon form av engagemang från min sida behövs för att texten ska bli så som jag vill att den ska bli. Jag skriver ju för att jag själv tycker att det är roligt och för att det kanske ska roa någon annan också. Och det är just det jag har lite svårt att tro att någon skulle finna det intressant att läsa om mina vardagar. Nåväl. Nu tänker jag ändå skriva om just det jag tycker känns lite krystat och platt. Min vardag i allmänhet och denna lördag i synnerhet.
Maj är en helt galen månad kan jag bara konstatera. Uppvisningar och avslutningar varvas med skolgårdsfester, öppet hus på dagis, läger och stängningsdagar. För att inte tala om extraaktiviteterna på skolorna som kräver förberedelser eller speciella kläder. Självklart är det roligt att barnen får göra roliga saker och att som förälder få möjlighet att se vad barnen har lärt sig och åstadkommit, och träffa personal, föräldrar och barn, men man blir lite trött i sinnet. Senaste veckan har vi utöver jobb avverkat; Skolan stängd för ett barn, halvdags besök på ny skola, vårruset, öppet hus på dagis, skolgårdsfest där föräldrar ska vara funktionärer, två konserter på konserthuset, första fotbollsträning, avslutningsgrillning med idrottsförening, övernattningsläger med friidrott och heldags poolspel med fotboll och säkert något som jag glömt bort.
Fotbollen var ett litet sidospår som blev lite större än tänkt. Sonen I ska byta skola till hösten för att få gå i en skola nära där vi bor. För att han inte ska tappa kontakten med sina gamla klasskompisar tänkte jag att han kanske skulle prova på fotboll som båda hans ”bästisar” spelar. Sagt och gjort. Första träningen var på torsdagen, precis innan skolgårdsfesten, och där informerades om ”poolspel” som skulle äga rum på lördagen. Och det ville han så klart vara med på så då fick vi lite bråttom att fixa skor, benskydd, strumpor och T-shirt. Och vem skulle följa med honom på det? Vi båda vuxna hade redan vår helg utstakad.
Så årets varmaste dag åker han, med en fotbollsträning i bagaget, på sitt första poolspel med tre matcher, utan någon av sina föräldrar. Lika glad och förväntansfull som han var när han åkte lika glad och svettig var han när han kom hem igen 6 timmar senare. Som tur var kunde han följa med sin kompis dit, men jag kände att jag inte riktigt fullgjort min plikt som fotbollsmamma. Förhoppningsvis får jag fler chanser. Jag hade i alla fall packat en rejäl matsäck som var uppskattad och där varje sak kom till användning, även handspriten.
Hela förmiddagen spenderade jag och de två små i trädgården. Vi rensade ogräs, hoppade i studsmattan och åt mat.
Vi är väldigt glada för det här rummet där barnen verkligen har möjlighet att härja fritt. Och det gör de. Men det bästa är nästan att rummet har en dörr som går att stänga.