lustigkulla.blogg.se

I bilen på väg till vår tidigare granne vill både Ilon och Ville peka ut vilken väg jag ska köra och jag känner mig smått nostalgisk när vi svänger upp på gatan som vi åkt så många gånger. Gatan som var "vår"gata under sju år.  Jag får en klump i magen och tårarna bränner bakom ögonlocken. Ska det vara på det här sättet? Vi har bara flyttat till ett annat område i samma stad. Jag som älskar att flytta. När blev jag så här blödig? Det kanske kommer med åldern.

 

Jag svänger vant upp och gör en u-sväng för att parkera längs med gräsmattan intill lekplatsen. När jag öppnar bildörren utbrister Ilon "åh vad skönt att vara hemma igen!" Och hoppar ut ur bilen och försvinner bort till parken. Klumpen i min mage blev inte mindre, inte heller tårarna. Men sen kom Åsa och vovven Sune ut och fick mig på andra tankar. Efter några omgångar kurragömma och lek i parken gick vi in och pojkarna letade rätt på alla roliga leksaker som Åsa har. 

 

Vi fikade och killarna lekte och spelade spel i Åsas supermysiga radhus.