lustigkulla.blogg.se

Mycket har jag tänkt skriva men inget blev det av det. Veckan eller veckorna bara gick. Tröttheten bara lade sig som ett lock. Jag tänkte berätta om att jag varit på bröllop i helgen som gick och att jag har fått träffa lilla Elsa för första gången och så hade jag tänkt skriva lite om det här med stil, eller snarare sökandet efter sin egen stil.

Nu pratar jag om inredning som jag tycker så mycket om. Från att jag fick mitt första rum när jag var åtta år gammal har inredning varit mitt största enskilda intresse som verkligen hängt med hela tiden. Jag minns pirret i magen att få gå hem från skolan och börja dra omkring möblerna i rummet. Min morfar som också var väldigt intresserad av inredning gav mig handfasta tips på hur man skulle tänka för att det inte skulle kännas för ”kompakt” kring en dominant möbel eller hur man på egen hand kunde förflytta tunga möbler genom att låta dem glida på en trasmatta.

Favoritsysselsättningen var att rita och iscensätta en familj och dess hem. Jag började alltid med att rita familjen som skulle bo i det stora huset med minst 25 rum. Det var viktigt med namn och deras klädstil för att det sedan skulle speglas i hemmet. Sen ritade jag alltid planlösningen på huset inklusive möbler i helikopterperspektiv. Det fanns alltid ett helt rum som var madrasserat och var fullt med kuddar. Efter det var det dags för interiörbilder för varje rum och om det fanns ytterligare tid ritade jag olika scener ur deras vardag. Och sen började jag om med en ny familj.

När jag nu som vuxen slappnar av och låter tankarna vandra fritt och inget blockerar så hamnar jag alltid i tankar kring färg, form, struktur, fina miljöer och hur jag skulle vilja göra. Det är mina bästa lustfyllda tankar och jag känner fortfarande att jag får pirret i magen trots att jag inte hunnit åstadkomma något av det jag tänk på under de senaste fyra åren. Men tankarna från det rent estetiska har gått till det mer praktiska. Den optimala hallen, där inga skor rasslar omkring. Eller mitt hobbyhörn av vardagsrummet -  med ett stort bord där allt skapande kan ta plats och inte behöver plockas undan.

Om veckorna bara kunde ta och lugna ner sig lite i tempo så skulle jag…